Min energi går verkligen åt till sånt den inte borde.. varför? Varför bryr jag mig? Varför tar jag åt mig av sånt jag inte alls borde, varför lyssnar jag på allt skitsnack?

jag förstår inte hur endel människor kan vara så himla känslokalla och bara tänka på sig själv? just nu syftar jag på en viss person..
Att man kan säga att man tkr om någon och saknar den massa och vill vara med den, sen andra dagen kalla en hora, cp, drygo och säga man är totalt dum i huve?

Från att höra ena dagen massa fina ord till att bli kallad sånt där är ganska förvirrande och det sårar mig verkligen, fast jag vägrar visa det, tkr att personen borde förstå det själv.

Blir så himla ledsen hur du kan skriva en sak till mig sen säga en helt annan sak till alla andra och dumförklara mig. Och att säga du har börjat om och inte vill snacka med mig mer och att du har nån annan, sen helt plötsligt skriva skit om den personen till mig och vill jag ska komma och ligga? det är så sjukt patetiskt! Antar du snackar skit om mig till henne också ..

men alla det där orden både fina och dumma, de sårar mig, även de fina ...

Jag är så otroligt arg på mig själv hur jag tillåtit att li behandlad såhär, jag tkr inte på något vis synd om mig själv, vill bara skriva av mig och det är helt frivilligt att läsa!
Att älska någon så mkt att man blir helt blind på alllt som händer är sjukt. Jag får alltid för mig att det alltid är mitt fel, för jag vill inte inse att det är dig det är fel på för jag älskar dig .. men jag har insett det nu. Har insett att jag mår bara sämre av att ens prata med dig, och dessutom har jag insett att två av mina "vänner" klarar jag mig också bra utan, så jävla besviken och arg så jag kan inte finna ord för det, jävla fittor är vad ni är ärligt talat, ni borde skämmas.
Ni som tror så gott om han, tro vad ni vill, jag är den allmedvetande och jag vet allt, men låt er luras, jag bara ler ..

Nej nu har jag bestämt mig, ska stryka ett fett jävla streck över er och det som hänt, ni är patetiskt äckliga människor, och ni har verkligen sårat mig och förstört en stor del av mitt liv då jag kunnat haft så mkt roligt istället för att vara ledsen över hur ni beter er.

Ska bearbeta det jag känner, för just nu känns det som jag har så mkt inom mig, och jag vet inte hur jag ska hantera det, jobbig situation och jag känner mig väldigt ensam, känns som jag går på en ensam väg som aldrig tar slut och jag förstår mig bara på mig själv, litar på mig själv och ser bara mig själv..
Men jag tänker vara ärlig nu och säga att jag mår inte bra, verkligen inte. Sånt brukar jag aldrig vilja erkänna, jag vill alltid vara vinnaren, men jag står för det, ni vann, ni fick som ni ville, ni krossade mig totalt.

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats men du finns kvar
Allt var svävande men nu ser jag klart

Känner sånt fruktansvärt hat, ilska, irritation till endel personer .. jag vill bort från verkligheten ett tag

Would you know my name
If I saw you in heaven?
Would it be the same
If I saw you in heaven?

I must be strong
And carry on,
'Cause I know I don't belong
Here in heaven.

Would you hold my hand
If I saw you in heaven?
Would you help me stand
If I saw you in heaven?

I'll find my way
Through night and day,
'Cause I know I just can't stay
Here in heaven.

Time can bring you down,
Time can bend your knees.
Time can break your heart,
Have you begging please, begging please.

Beyond the door,
There's peace I'm sure,
And I know there'll be no more
Tears in heaven.

Would you know my name
If I saw you in heaven?
Would it be the same
If I saw you in heaven?

I must be strong
And carry on,
'Cause I know I don't belong
Here in heaven.

Morfar... <3

Torsdag idag och snart är praktiken på t.o.k.a över, så himla trist, har verkligen haft jätte roligt, fått träna massa vilket har gjort att jag klarat av all skit som hänt på sistone, träning är fan en drog!
Vaknade i morse av hamrande och borrande, två snickare här, härlig morgon och bra sätt att vakna upp till, haha! Men är väl bara att stå ut! :P

I övrigt så har veckan haft mycket blandade känslor, på nått sätt så bryr jag mig inte lika mycket om saker som händer, jag försöker se allt från en annan vinkel, något bra! Allt sker ju av en anledning.. Och trots människor behandlar mig illa och jag bara får skit tillbaka så blir jag bara starkare och starkare utav det, jag lär mig livets svåra vägar och val man måste göra. Jag måste bli bättre på att ta hand och tänka på mig själv lite mer, inte vara så mesigt snäll hela tiden, inte mot de människor som inte förtjänar det.

Jag är den jag är och det tänker jag fortsätta vara! Jag tänker inte ta åt mig av skitsnack, och jag bildar mig en egen uppfattning om människor och allt i min omgivning.
Jag anser att alla är värda en ärlig chans, men har man tagit den chansen, och endel flera chanser och inte tagit vara på dem, då får man skylla sig själv..